KPI? – Key performance indicator. Nyckeltal är det svenska ordet. I min profession i näringslivet har det varit enkelt – vinsten! Ju högre desto bättre!
När det gäller att mäta prestanda i bridge är det inte lika enkelt, det finns åtminstone inga färdiga mallar att följa. Som jag tidigare skrivit – jag har fastnat för procenten. Många förstår den, den är användbar på många olika nivåer i bridge sammanhang: bricka, tävling, ranking…
Den står för är hur många procent av startfältet som presterade sämre än ni. Landade ni på 60% på en bricka så innebär det att ni hade 60% av startfältet (av de som spelade samma bricka) under er och 40% gjorde bättre än ni, oberoende av hur många som ingår i jämförelsen. 100% innebar ni var ensamma om den prestationen och med 0% att ni var helt ensamma med ert “misslyckande”. Sen kan medelvärdet av detta beräknas över ett antal brickor (en tävling), där den som har högst vinner! Tittar man över lite längre tidsperspektiv (en ranking lista) kan man genom att beräkna medelvärde över många tävlingar identifiera resultat och prestationer som är rensade från de sista av slumpfaktorerna som ändå alltid finns i tävlingsbridge. Den med högst värde är bäst? Eller? Alternativt kan man mäta prestanda med HCP-värdet som Bridgeförbundet erbjuder, men det är svårare att relatera till, delvis beroende på hur obegriplig formeln är för hur värdet beräknas.. och dessutom mycket svårare att koppla till prestation på lägsta nivå – brickan…
Hög % ger dock lägre hcp på sikt!
Vill man påverka sin prestationsförmåga i bridge är det med % enkelt – ju högre desto bättre på alla nivåer! 50% är medelprestationen, allt över är bättre…
Prestation på en bricka är enkelt att avläsa 0% är kass och 100% är topp! För att komma åt mer detaljerad information av varför, krävs en metod att analysera den extrainformation som med Bridgemate tillförs protokollet, det som redovisas i Spader öppet för de flesta tävlingar i Sverige. Detta kan göras på olika sätt. Kan det visualiseras med en begriplig KPI som man kan relatera till? Låt oss titta på en godtycklig bricka där:
En bricka bland alla andra… Delkontrakt de viktigaste i partävling. Vinnaren är den som är modigast eller fegast… 19-21hp. Troligen öppnar Ö budgivningen, tror vi hade:
pp-1hj-2ru-2hj-pp-2sp-3hj-pp-4ru-ppX! Vi har pratat mycket om att dubbla delkontrakt mera… Och vi fick vad DD erbjöd 56% trots att vi pressade till korrekt nivå. Utan X 28%.
Vad var dubblingen värd i vårt totala resultat på den tävlingen? Den omfattade 20 brickor så det är enkelt beräknat: (56-28)/20 = 1,4%, dvs utan den hade vi landat på
58,6%-1,4%=57,2%, dvs det röda kortet exakt där gav 2 placeringar!!
Det är litet som gör det…Tittar man på DD-tablån gäller att 4ru med S som spf är –1, dvs spelas kontraktet på DD-nivå är det värt 56% – exakt där vi landade. Enligt DD-analys kan V välja alla kort utom ru9 utan att ge favör. Dvs vi släppte inget där och vi tog (eller spf gav) inget i spelet heller. Helt avgörande för brickan för vår räkning var med andra ord slutbudet. Så är det inte alltid, ibland misslyckas utspelet ibland spelas det sämre under spelet. Det är ju sånt man vill komma åt om man vill bli bättre…
Med det som registreras med Bridgematen i kombination med DD-analys kan man med andra ord låta en dator analysera en bricka på tre olika nivåer: Kontraktet, efter utspel och slutresultat. Detta ger en möjlighet att med datorn räkna fram vad det var, som brast eller lyckades i dessa dimensioner på en viss bricka. Var det budgivningen, utspelet eller spelet som påverkade “idealresultatet” mest? Kan man sedan kategorisera olika brickor kan man med slump-reduceringen över tiden och antalet utfall, se om man har hittills oidentifierade blottor i budgivning, utspel eller spel i olika spelsituationer – Idén bakom BridgeFacts…