Allmänt

Bra, bättre, bäst..

imageVad som är bra en viss kväll är enkelt, ju högre upp i prislistan desto bättre. Är 1,9,24,1,15 bättre än 9,4,7,11,9? Om du har resultat från fem tävlingar där du vill ha en uppfattning om vilken serie av fem som är bäst, vad tycker du då? Man kan ju räkna ut ett medelvärde på placering för de två serierna och får man 10 respektive 8. Räknar man antalet vinster är ju den första serien överlägsen med två vinster mot noll. Sen kan man ju titta på procenten och ser kanske då 64,55,45,62,51 mot 55,58,56,52,55 och med medelvärdesögon är det då 55,2 mot 55,4 med standardavvikelse 7 respektive 2.
Ställer man frågan är det nog 50/50 beroende på vem man frågar, vissa tycker att vinsterna är de viktiga andra prioriterar jämnhet och låg högsta nivå. Vi har olika mål med våra ambitioner i bridge, det är nog bara så.

Så om man då har gjort en ändring i sitt bridgespel, hur och när kan man avgöra om denna förändring innebär en förbättring? Då många slumpfaktorer, som man inte styr över är inblandade är det utomordentligt svårt att avgöra utfallet av ändringar man gör. Många skulle säga näst intill omöjligt, men kanske på ett halvårs sikt skönjbart. Är detta bakgrunden till konservatismen inom spelet och tron på uttalanden från diverse gurus som tycks vara näst intill lag….

Hur verifierar man då ändringar under sådana omständigheter? Svaret är teoretiskt enkelt, eliminera så många slumpfaktorer som möjligt genom att gruppera dina observationer och försök göra mätningar inom grupper där du har bättre kontroll av slumpfaktorerna.

I bridgesammanhang innebär detta att man kan inte titta på slutresultatet av en handfull tävlingar, variationen i ett sådant material är alldeles för stort. Man måste gå ned på varje enskild giv som tillhör en viss grupp och sedan analysera denna grupp och vad som skett inom denna. Med en sådan metodik kan man under några veckor ganska snabbt fastställa om de ändringar man vidtagit haft avsedd effekt.

Så mycket i BridgeFacts går ut på att gruppera givar i olika kategorier som man kan identifiera med den insamlade informationen från Bridgematen, kompletterade med beräkningar som kan utföras av en dator.

KPI:er

Key Performance Indicator (KPI, nyckeltal på svenska) är ett populärt begrepp när det gäller prestandamätning inom näringslivet. Vilka är då KPI:erna inom bridge? Placeringen som kanske är den viktigaste har ett komplicerat förhållande till utfallet på en enskild bricka och därför olämplig. Utfallsprocent är direkt relaterad till placeringen och har ett direkt samband med det totala utfallet för en tävling. Om vi bortser från domslut kan man beräkna utfallet på tävlingen som medelvärdet på utfallet på samtliga spelade brickor. Man kan alternativt dela %-utfallet på en bricka med antalet spelade brickor och summera detta för att få totala utfallet på en tävling. I en tävling med 26 brickor inser man att varje bricka ingår med 1/26 av utfallet i totalen, dvs har man en botten 0% är bidraget = 0, har man en topp 100% är bidraget till slutresultatet c:a 4% (100/26 = 3,85%, spelar man bara 24 brickor en kväll är det 100/24 = 4,17%) medel ger med andra ord 2%/bricka.

Med hjälp av DD-analys kan man enkelt med en dator få reda på vad som är möjligt att uppnå med öppna kort – förvisso inte det som sker vid bridgebordet. De största problemen med DD-analys och verkligt spel är att singel kungar och Dx alltid är dödsdömda, ingen missar ju sånt med öppna kort. Så all analys baserad på DD-analys får tas med detta i beräkning, liksom att DD aldrig slår maskar som misslyckas… Det är dock min uppfattning om man relaterar en verklig prestation till DD-prestationen får man en värdemätare som kan vara användbar för att avgöra skillnader mellan olika spelare i olika situationer, speciellt om man har tillräckligt många observationer där DD-slumpen delvis har eliminerats. Med DD-analys kan man dels avgöra om ett kontrakt överhuvud är möjligt att spela hem med bästa spelföring och bästa motspel där alla spelarna ser alla korten. Datorn kan också räkna ut om ett visst utspelskort innebär favör eller inte samt avgöra om spelföraren lyckades med att spela hem ett kontrakt som “kan” spelas hem. I Spader redovisas om beräkningen skett i Ruter dels en tablå över möjliga spelbara kontrakt dels vad som kallas “optimalt” kontrakt:

image

4hj spelat av S anges som optimalt, även om kontraktet är likvärdigt spelat av N, med optimalt avses teoretiskt optimalt, dvs att motståndarna dubblar om det finns bet. Vidare redovisas hur många stick som kan tas i de olika kontrakten beroende på vem som är spelförare, Ö kan ex.vis klara 1Sp.

Kör man DD-analysen vidare kan man för varje situation i spelet få reda på hur många stick varje valt kort ger i en given situation, det finns flera datorprogram som har detta inbyggt, ett trevligt gratisprogram är DD-Solver:

image

Här redovisas spelet i kontraktet 4hj i brickan ovan. Alla korten på Östs hand är märkta ‘=’, vilket innebär att oberoende av utspelet går inte kontraktet att beta utan kan spelas hem, vilket dock inte hände i Bjärred den 21/1. Fem par bjöd 4Hj tre spelade hem det. Vinnarna denna kväll bjöd 1hj och spelade hem det +3 och fick 75% för den prestationen. Med andra ord DD är inte verkligt spel.

imageMan kan spela korten i DD-solver och om vi spelar ut kl2 är alla val egala fram till N, där vi ser att kl4 och kl7 ger en bet, det är klK som måste spelas i detta läge, vilket ju alla inser.

DD-solver upptäcker dock alla inpetningar och skvisar utan problem liksom olika typer av lite udda spelsätt, vilket till en början är lite underhållande och instruktivt, men som sagt – med öppna kort!

image

Utgående från DD-analys kan man med den information som fångas med Bridgemate utvärdera det bjudna kontraktet, exvis 1hj för NS, och räkna fram att det bör ge ett resultat på +170 om man sköter utspel och spelföring DD-mässigt. Med lite beräkningar kan man således komma fram till att NS:s prestation i budgivningen i det aktuella protokollet är värd 18/24 75%. Vi hittar också 4spX av Ö, vilket DD-mässigt är en katastrof på 3 dubblade bet, dvs +500 för NS, vilket ger 22/24-92%  efter budgivningen. Ingen hittade det motspelet. image
Vi ser att utspelet för detta kontrakt är ödesdigert, ruE innebär att man missar en bet. Västs spader måste bort innan S kan få sin stöld…Efter utspelet kan en ny sådan utvärdering göras för att avgöra hur ödesdigert utspelet var i förhållande till slutresultatet. Sedan kan spelföring/motspelet efter utspelet värderas DD-mässigt i form av stick, och den slutliga effekten av spelföringen avgöras i %. Genom denna nedbrytning kan man i alla brickor avgöra om ett dåligt resultat var effekten av mindre lyckad budgivning, utspelet eller det efterföljande spelet. Vi har med andra ord ett sätt att direkt omsätta vilken av de tre huvudgrenarna i bridge som svek i den giva brickan och vilken påverkan det gav på slutresultatet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *